Ett nytt liv

Jag har haft en riktigt härlig 25-årsdag. Plugg, pizza, IDOL (fel person vann...eller snarare, vilken dålig vinnarlåt!) och så presentöppning. Mamma och pappa hade skickat en AfterEight-ask, och plattat till den så gott det gick för att den skulle rymmas i ett platt kuvert, innan de skickade iväg den (den riktiga presenten fick jag in på mitt konto).  AfterEighten bör nu skrapas med sked från sina papper. Det var en riktigt kul grej att få i alla fall. Fick en jättefin klänning av svärmor och svärfar, tanken var att jag ska kunna ha den att dansa i, men den kommer att passa många fler tillfällen! Av Johannes och Alva fick jag gröna öronploppar. Yeay, äntligen har jag ett par gröna! Jag har alltid trott att jag ska ha ett par gröna hemma, men blir lika förvånad varje gång när jag inser att jag aldrig gick och köpte mig ett par. Nu har jag iaf! Sen fick jag även en "dataritpenna". Med pennan ritar man på en bräda, och skärmen blir som ett papper (om man har ett ritprogram öppet förstås) så det är nästan som att rita manuellt, för hand. Nedan kommer en demostration, Johannes har ritat övre delen och jag den undre. Tanken var att min förare skulle ha en rånarluva, men det såg ut som en tomteluva istället och därmed jagar polisen Tomten!






Riktiga mästerverk!...eller hur? =) Nu måste jag slita mig från den i alla fall. Alva lär ju vilja kliva upp snart...

/Malin

När jag fyllde sexton år vaknade jag av att stereon skrålade "happy birthday sweet sixteen. Mamma och pappa hade hittat en perfekt födelsedagslåt, morgonen kunde inte ha börjat bättre. Nu har tiden bara flygit iväg, addera 9 år till dagen sweet sixteen. Jag är 25.

I och med min 25e födelsedag så har också blivit några tankar klokare. Det är vad jag vill inbilla mig i alla fall. Johannes ställde mig frågan hur det känns att vara 25. Som vanligt, när någon frågar hur det känns att vara ett år äldre, så svara jag: som igår förstås, inge speciellt. Men sen fick jag hejda mig, det fanns någon odefinierad känsla inom mig. Efter några meningsutbyten fram och tillbaka kom jag fram till vad det var! Jag har funnit svaret på den fråga jag ställt mig när jag blev 18, när jag gick ut gymnasiet, när jag började arbeta, när jag blev sambo, när jag fick barn, när jag gifte mig... Jag har inte kunnat besvra den någon av dessa gånger, men nu har jag svaret. Alla tidigare erfarenheter som är förknippade med vuxenlivet tycktes inte ha någon betydelse. 25 år, det var tydligen det som behövdes för att jag ska räkna mig till skaran "vuxna". Däremot kommer jag alltid att leva efter devisen "att vara riktigt vuxen är att kunna vara barnslig ibland" (det finns säkert formulerat som ngt fint ordspråk, men jag kommer inte ihåg det).


Nu, efter lite pluggande, ska jag umgås med familjen, käka tårta, öppna paket och se Idol.

/Malin

Idag har varit en ovanligt produktiv dag. Tänk vad lite morgonträning kan göra! Jag har spelat squash för första gången i mitt liv. Det var riktigt kul, jag lyckades till och med vinna ett set (av ca 7 iofs, men iaf). Nu känner jag träningsvärken komma smygandes från rumpan och upp mot ryggen. Härligt!

Jag har gjort min första intervju till examensarbetet idag. Läraren jag pratade med gav mig många utförliga svar och det var intressant att höra tankegångarna kring värdegrundsarbetet. Trots att jag inte har tid så for drog vi iväg till öppna förskolan när jag kom tillbaka från intervjuandet. Min nyfikenhet över hur det var därborta tog helt enkelt över. Alva blev tokglad när hon såg barnen som var där och pedagogen Kristina.

Eftersom det är baddag idag så fick Alvas kväll avslutas med en tillägg i nattirutinen. "Springa" naken! Vi hade en överlycklig tjej som kröp omkring på alla fyra och pratade på för fulla muggar. "Åh åh vad det är skönt å va naken..." =)

Min egen kväll fick avslutas med lite pärlande. I söndags var jag på en nybörjarkurs för att göra smycken med olika pärlor mm. Rätt kul faktiskt och jag har nu ett armband, som det ser ut som en dagisunge har gjort, ett halsband som ser helt okej ut och så kvällens projekt, ett julörhänge som blev riktigt fint! Det som är så härligt är att Johannes sitter och hjälper mig med smakråd. Bland annat höll han upp hänget mot sitt eget öra för att jag ska kunna se hur långt ner jag vill att det ska hänga. Tyvärr är det lite svårt att inte tänka på hur tokigt det ser ut med Johannes i örhängen. Hur som, han har stor del i att hänget blev så fint som det blev. För att kunna skryta lite mer om det, så ska jag lägga ut en bild på hänget. Men inte ikväll, för nu hade jag tänkt komma i säng i tid....

/Malin

Kliver upp på morgonen, måste och vill läsa morgontidningen. Betalar vi för den bör man ju läsa den, och dessutom är jag rätt nyfiken vad som händer härikring.

Sätter mig vid datorn och mjukstartar pluggandet med att läsa några bloggar, lite aftonbladet och lite mail. Därefter tar jag itu med en massa böcker som behandlar ämnet i mitt exarbete.

Till lunch har posten kommit, ibland med Lärarnas tidning (den bör man ju läsa, man får det ju gratis och dessutom ska jag ju bli lärare) och ibland med Vi Föräldrar, den vill jag ju läsa för det är intressant.

Efter lunch är det mera plugga, men som vanligt kan jag inte låta bli att se mig omkring på nätet om det kan ha hänt något i den där bloggen som uppdateras en gång i veckan, på sin höjd. Har jag sagt att det är lite segt att plugga? Hur som, tar tag i pluggandet och läser vidare.

Middag, fortsätter läsa posten som kom före lunchen.

Läggdags och ÄNTLIGEN får jag sätta ögonen i Flickan som lekte med elden. Det var länge sen jag läst så bra böcker att jag går och längtar hela dagen tills jag har tid att läsa dem.

Läsa läsa läsa. Det ska bli så skönt att börja jobba i framtiden. För tänk! En lööööööön, pengar som kommer in som är bara miiiina (och Johannes och Alvas och Hyresvärdens och ....). Dessutom kan jag läsa endast det jag vill (okej, eftersom jag ska bli lärare vet jag att detta är ett önsketänk, men jag ska leva i den tron tills verkligheten slår tillbaka).

Avslutningen på denna vecka ska dock användas för att skriva.


/Malin

P.S Alva klappar nu i händerna tittar på lampan när man säger lampa...men även då jag frågar "var är pappa?" och när johannes frågar "var är mamma?". Allt är i lampan just nu =) Men det är häftigt, vi märker mer och mer att hon förstår saker vi säger till henne. Säger vi "bang bang" efterföljs det ofta av att hon slår på något som låter kul. Typ toastolen eller Johannes dator. Säger vi voff voff så tittar hon efter hunden som vi brukar busa med, sen tar hon tag i den och börar bita i den och busa med den.
D.s