Ett nytt liv

Har just sett en repris på SVTplay...

"Våldet har skett i uppfostrande syfte" Hon ville ju inte lyda! (Dokument inifrån 4april)

Hur f*n kan våld accepteras för att barnet inte ville lyda? Om barn bara ska lära sig att lyda, hur ska de då lära sig att ta egna initiativ att tro på sina egna idéer. Vem ska de lyda när de blir vuxna? Är det inte så att det är dessa vuxna som är för barnaga i uppfostrande syfte? De vuxna som i ung ålder fick örfilar för att lära sig att lyda är nu förvirrade för de har blivit vuxna och har ingen att lyda, de fick aldrig lära sig att lyda sig själv.

Auktoritet och respekt får de som lyssnar till andra, barn som vuxna, inte de som slår eller försvarar våldet mot barn. Förälder är inte lätt att vara, speciellt inte när det finns ett inofficiellt krav på att hinna med hundra saker utöver att vara förälder. Det ska synas bland dina vänner och bekanta hur mycket du hinner göra på jobbet och fritiden trots att du har familj. Tiden är inte tillräcklig och någonstans måste prioriteringar göras, tyvärr tror jag att det vardagliga umgänget med barnet tar stryk, det umgänge som inte syns utåt men som är så otroligt viktigt för att vi ska lära oss att lyssna till och respektera någon annan, barn eller vuxen. Och visst går det mycket snabbare att slå till ett barn så fort det gör fel, att prata och diskutera tar längre tid. Det är inte "dagens unga" som är problemet, det är dagens vuxna! Ska barn lära sig att inte slå, då ska inte vi heller det!

Jag får riktigt ont i maggropen av att höra hur vuxna människor, sånna som jag har lärt mig att respektera (trots en uppfostran utan våld) som för det mesta kloka personer, kan försvara det. Skolminster Jan Björklund har tappat all min respekt! Jag förstår argumenten till våld i uppfostrande syfte men jag sympatiserar inte med dem och anser att det är helt åt skogen fel sätt att gå till väga.

Skulle kunna fylla flera sidor med åsikter i detta ämne men spar resterande argument till om det är någon som säger emot och försöker nu koncenterara mig på pluggandet (om hur barn lär sig på bästa sätt).

/Malin

Färdigpluggat för idag, nu ska jag gå och hämta Alva på förskolan. Kan inte låta bli att längta efter henne när jag sitter och läser om barn i hennes ålder hela tiden. Så mycket roligare att vara med henne istället för att läsa böckerna. Idag blir det i alla fall spännande att höra hur det har gått på förskolan med de nya galonkläderna, kanske har hon kunnat leka säl i vattenpölarna?

I måndags kom vi hem från Pieski och sen har det bara sagt "swosch". Jag har i alla fall gjort upp ett pluggschema så nu när jag slår igen böckerna för dagen så kan jag koppla bort skolan. Jätteskönt och det känns som att jag hinner utnyttja tiden på eftermiddagarna lite mer. Idag har jag dock inte varit så effektiv på pluggfronten då jag hade bokat tvättstugan. 8 maskiner med tvätt har jag kört idag så lite duktig känner jag mig i alla fall.

Igår var jag förresten på tupperwareparty och tyckte det var kul OCH handlade för alldelens för mycket pengar. Det trodde jag aldrig om mig själv när jag var fem år och tyckte mammas tupperwareparty var jättetråkiga... Men tupperwaregrejjor är bra saker.

Påsken var för övrigt riktigt trevlig och det gick jättebra att ha med Alva på skoterutflykt och pimpling. Hon var nog inte supernöjd över att måste gå runt i en förstor overall. Mommo och moffa hade varit snälla och inhandlat den åt henne, men det fanns ingen mindre storlek än 86. Inte i vettiga prisklasser i alla fall. Det borde finnas någon form av regel om "desto mindre tyg - desto billigare". JAg förstår inte hur overaller för det mesta kostar 600kr och uppåt. Någon känsla för att de växer ur dem på två månader verkar inte finnas hos försäljarna. Jajja, galonisarna som vi inhandlade snabbt som attan efter att försökolepersonalen snällt men bestämt påpekat att det behövdes blev efter några om och men rätt billiga. "Barnens hus" hette lösningen, och det fanns andra färger än blått och rosa. Känner att just dessa färger förtjänar ett eget inlägg, så jag ska inte spinna vidare på det nu, istället ska jag spinna iväg till försökolan, som sagt!

/Malin