Ett nytt liv

Nu är vi ganska redo för att filuren ska komma. Det finns vagn, vagga, bilbarnstol och ett skötbord. Vilka grejjor som hör ihop med blöjbytandet, förutom blöjor, det har vi inte listat ut än.

Mamma och pappa kom hit i helgen, de hade med sig en hel resväska med barntygartiklar. Det vill säga kläder och sänglinnen mm. Efter mycket fram och tillbaka huruvida vi skulla använda oss av en vagga så bestämde vi oss för att de fick ta ner även den.


Mormors mormors vagga

Den här vaggan har jag legat i, min mamma, min mormor och mormors mormor. När mormors mamma var nyfödd så var vaggan bortlånad. Så det känns rätt kul att våran lilla filur ska få sova i den också. Vaggan är tillverkad någon gång kring 1850 och med tanke på alla syskon till ovan sagda personer också har legat i den, så syns det att den är använd. Trots det är det helt funktionsduglig fortfarande.

När jag ändå var i bildknäppartagen så fick Johannes ta ett kort på magen. Den här gången följde även ansiktet med.


Det var först när jag såg de här korten som jag insåg att magen faktiskt har blivit rätt stor. Det ser inte så ut när man tittar ner på den. Som tur är kan jag fortfarande ha min dunjacka. Hade ingen aning om att den var så stor. Nu är det ju bara fyra veckor kvar till beräknad nedkomst så jag borde klara mig utan att köpa nytt. Skulle det krisa någon vecka så har snälla Maria lovat att låna mig någon av hennes jackor.

Det som annars händer och sker är inte så mycket. Jag har VFU (verksamhetsförlagd utbildning) fram till 19 mars, så kvällarna går åt till att planera och göra iordning lektioner för de små liven. Dessutom försöker jag genomföra ett temaarbete om myter. Eleverna klarar det rätt bra, men jag har definitivt upptäckt en lärares dilemma med att få in alla i samma arbete trots otroligt stora skillnader i kunskaper.

Veckorna går rätt snabbt just nu och filuren är vaken mer och mer, rörelserna känns mer distinkta än tidigare och kan kittla till rejält ibland. Det är både spännande och fascinerande att se och känna det. Om två veckor skulle vi kunna vara föräldrar...eller om sex veckor iofs. Jag hoppas filuren har tänkt hålla tiden någorlunda i alla fall.

/Malin