Ett nytt liv

Enligt dagens ultraljud är knodden nu 19v och 5 dagar. På onsdag är det halvtid. Helt otroligt egentligen, dessutom känns det inte alls länge kvar till jul, och då är det definitivt inte länge kvar till BF (beräknad födelse) 17 mars. Den här gången kändes barnmorskan mycket trevligare och pratsammare än förra gången. Men det kan ju bero på att hon såg mycket mer och kunde beskriva lite mer om vad vi egentligen såg.

Så mycket som barnmorskan kunde se, så var det fyra "hålrum" i hjärtat. Precis som det ska vara. Vi såg en tumme och fyra fingrar (som kliade huvudet lite förbryllat när barnmorskan puttade på magen med ultraljudsstaven). Ryggraden såg också ut som den skulle. I övrigt ser det ut att vara en liten akrobat. I början låg huvudet mot min rygg men på slutet tittade ansiktet "upp" mot min mage. Där emellan såg vi försöket till en vändning. Lite besvärligt såg det ut att vara, en hel del sprattel med ben och armar för att vända sig om i det trånga utrymmet. Johannes och jag kunde inte annat än skratta. Eller, jag kunde inte annat än le - för så fort jag skrattade så hoppade min mage upp och ner och då blev det inget fokus på bilden.



I lördags inhandlade jag de första mammabyxorna. Än så länge är det inge någon brådska, jag kan ha mina vanliga jeans så länge jag låter bli att knäppa igen knappen. Men jag blev rekommenderad av en i klassen om att köpa mammamjukbyxor som fungerar både under och efter graviditeten. Jättebra tips, de är både sköna och snygga. Skulle lugnt kunna gå med de på stan utan att se ut som en slasahas. Jag insåg också att utformningen på mammabyxor gör att man kan ha samma storlek under hela graviditeten. Så efter ultraljudet idag sprang jag och Johannes på stan och hittade till slut ett par mammajeans. Så nu borde jag ha så jag klarar mig till mars.

/Malin